Många storheter före oss fick kämpa och slita under lång tid innan de fick sin "givna" succé - det är förstås enkelt då man har facit i hand, man kan vara efterklok och "veta" att allt var rätt från början och värt att våga satsa på. De hade lika lite garantier som alla andra har att våga satsa utan att veta.

Vikten av att våga misslyckas för att lyckas, och att det kreativa skapandet, liksom livet aldrig har några garantier och vi som trygghetsnarkomaner i det här landet helst vill ha garantier att vi ska lyckas (helst över natten) och utan ansträngning, utan personliga investeringar och att vi intalar oss att vi inte våga satsa då man inte har någon garanti. Men om vi gör något halvhjärtat eller utan att våga satsa så blir det oftast ingenting gjort heller...

Vad är framgång? Vad vill jag uppnå? När räknar jag en sak som en framgång? När vet jag att jag kan vara nöjd med det jag åstadkommit? Hur ska jag veta om och när det var värt allt? Bestämma vad som är framgång för en själv.

Succén över natten har tagit minst 10 år och oftast 15 år att förverkliga, men vi ser oftast bara toppen av isberget. Vi ser aldrig allt arbete, all tid, all möda och den branta inlärningskurva som dem som skapar och är kreativa har brottats med under lång tid för att lära sig hantverket och bemästra det som de är (blivit) så framgångsrika på.

Titta gärna in på www.Ziddharta.se
Hoppas du har nytta och glädje av den här podden!
Dela gärna och gilla! Tack!