"Jag hade kunnat göra dig av latex eller silikon om jag hade velat..."

Jag, Jakob Ståhle har glädjen att introducera den nya serien "Fridjuret" som kommer att publiceras på måndagar.

Ordkonstnären Andreas Nilsson får fria tyglar att leverera sina egna tankar och formuleringar i samarbete med Tokiga Bibelord. Jag lämnar över ordet till Fridjuret som först presenterar sig själv:
Andreas Nilsson:
"Jag har gjort mina kristna erfarenheter i en fundamentalistisk församling vid sidan om Svenska Kyrkan. I Bibeltrogna Vänner mfl förgreningar -som mina föräldrar och äldste bror med familj fortfarande tillhör- anser man att kvinnor ska tiga i församlingen, man menar att homosexualitet är en styggelse inför Herren och man är övertygad om att Syndafloden är en verklig historisk händelse. De åsikterna räcker för att få mig som antagonist. Det brinner till i den av evolutionen skapade moralkänslan: det här är fel. Det är ont. Det är en tro som får dåliga konsekvenser för människor. Det är alltså inte världsförklaringen som sådan som gör mig på dåligt humör; själva gudstron med tillhörande evolutionsförnekande, tron på ett högre syfte och en odödlig själ. Detta avfärdar jag, och med eftertryck, men det är den kristna livsåskådningen, kristendomen som moralfilosofi jag vänder mig starkast emot. En otäck och motsägelsefull gudsbild, tankarna på fri vilja och absolut moral, den absurda teologin och den skeva, naturvidriga människosynen med sin karusell av straff och förlåtelse som förtrycker och förgiftar den enskilda individen, korrumperar tanke-och känsloliv. Om jag i vanliga livet nöjer mig med att vara sekulär humanist är jag i den här uppläsningsserien fullt ut antiteist.
Mor och far, bror med familj: jag älskar er men anser att ni har hamnat snett i livet."
Dagens Text:
Leran Och Revbensleran
Jag hade kunnat göra dig av latex eller silikon om jag hade velat, fast det inte var uppfunnet då, eller vax, och då hade du sett mera ut som du gör nu från första början. Fast blod, kött, fett, ben och det biokemiska delar egenskaper med lera och eftersom jag visste det gjorde jag dig av lera och av lerjord är du kommen. Jag bara säger: eftersom jag inte är bunden av naturlagarna hade jag kunnat göra min första upplaga av dig i getost eller tandkräm -det viktiga är livsanden och den blåste jag in i dina näsborrar.
Själen. Medvetandet. Det var en magisk slags rök som satte fart på leran och du blev människa. Förutsättningarna till din karaktär och personlighet i komplicerade koder; kognitiva förmågor, reservoarer för känsloliv och förnuft, vilja och drifter, instinkter och moral, kapacitet för minne och allt sånt blåste jag in som en rök i dig. Hjärnan ser ut som en stelnad, snirklig rök och den gjorde jag faktiskt så som en signatur eller ledtråd inne i lerhuvudet och fastän jag visste att själen inte går att skilja ut från hjärnan eller bevara utanför kroppen och att den behöver materia och energi för att kunna fungera -blod, syre, föda, vätska och ett elektrokemiskt nätverk- så var det en immateriell och slags magisk ande-rök jag blåste in i dig som innehåller själen och själen gjorde jag obunden och fri.
Och trots att förutsättningarna för dess existens, alltså hjärnan/ kroppen, ruttnar och äts av flugor, multnar och dunstar bort, bränns till stoft eller i vissa fall äts upp av vilda djur, så överlever själen och lever för alltid (mer än hundra miljoner år ): för det har jag bestämt.
Så du finns i själen, ÄR själen, eftersom den innehåller din person och ditt medvetande. Kan vi bara komma överens helt på mina villkor nu medan du lever så kan du vara med mig när din kropp har dött och du är osynlig; jag gör dig synlig igen med en ny slags docka som du kan vistas i och då kommer du dessutom att kunna sjunga otroligt bra och flyga.
Där efter döden tillsammans med mig kan du aldrig bli f